Jag hörde varenda ord du sa,orden ekade i takt med mina andetag.
Du skrek att det var över nu,
att gnistan den har runnit ut.
Dags för dig att sluta vandra,
du vill inte längre andas.
Snälla fina lilla du,
släpp inte taget om mig nu.
Jag vet att allt är tufft min vän,
men allt kommer ordna sig igen.
Du är det finaste jag har min skatt,
ta min hand så klarar vi allt!!
Jag lovar att alltid stanna kvar,
men slut inte dina ögon förevigt, kära barn.
Dikten är skriven av lilla mig, till en vän som precis tagit överdos igen!!!
