
Personalen hade dukat fram både tårta och enorma bullar, jättegoa verkligen. Vi sitter och pratar om lägret, pappa, Maya, mina kommande projekt men även hur allt svävar kring henne. Jag smiter in på hennes rum och hämtar datorn och visar bilder från lägret och återträffen. När jag läser upp dikter ur min enorma samling, sitter hon där med tårar i ögonen. Även personalen lyssnar och tycker de är grymma, berättar för dem om maskrosbarn + kommande projekt.
Jag åt middag där tillsammans med de boendena: 3 biolära, 2 manier, 1 psykos.
I väntan på att min gamla jourhemsfamilj skulle hämta mig satt vi och kollade på idol tillsammans med det andra boendena. Jag lade armen om henne och jag kunde riktigt känna hur hela hon fylldes med lycka och kärlek. Hon kände sig viktig, betydelsefull, att hon var någon. Hon var mamma.
3 veckor sen är jag med min kära Maskrosfamilj igen, min riktiga familj!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar