Döden plågar mitt liv

Den 2 augusti slets hela mitt liv itu, precis allting rasade sönder och jag trodde jag skulle förblöda. Ditt hjärta hade slagit sina sista slag och du hade somnat in förevigt. Du andades inte mer, livet för dig var över nu. Du var den enda som höll mig i liv, du fick mig att orka trots du inte kunde se smärtan. Du fanns alltid där när allt var piss och du gav mig glass. Du hade verkligen ett hjärta av guld och jag skulle göra allt för att få dig tillbaka. Men jag ska inte ge upp, jag ska leva för dig! Bevisa att det går att överleva, göra något av mitt liv och hjälpa andra. Jag ska göra dig stolt!

Jag vet hur det är att förlora någon nära, hur jävla ont det gör. Hur smärtan fräter inombords och hur gärna man vill lämna denna jord. När du dog stod jag ensam kvar utan svar, du lämnade mig och hela livet brast. Mina tårar som sedan länge slutat rinna då mina föräldrar skadat mig därinne, flödade sönder. Bröt ihop helt. Tårarna ville inte ta slut, jag ville inte förstå, jag vill bara gömma mig i din famn. Du var som en mamma för mig, du betydde mer än mina självaste föräldrar och jag älskade dig så djupt. Jag vet innebörden av att förlora en förälder även om en farmor inte är samma sak, för mig är det. Saknaden är lika stor, smärtan plågar hela mig och allting kretsar kring dig.

Det som gör ondast är att jag aldrig mer kommer få se dig, krama dig, höra dina tröstande ord, sitta i din famn, i din närhet, känna tryggheten, att aldrig ens få säga att jag älskar dig. Att du helt enkelt är borta förevigt men kvar i mitt inre, i mina tankar varenda dag. Jag vet jag måste gå vidare o leva och det har jag gjort samtidigt som saknaden av dig är som tortyren i en storm. Jag skulle vilja berätta allt nu, allt som hänt som varit hemlig inombords! Hur mycket smärta han har planterat inom mig, hur han förstörde mitt liv, eller familjens alla svek o slag.

Jag är trött på att vara stark ensam utan dina änglavingar som borde ha varit här hos mig, sett mig och funnits där. Älskar dig så obeskrivligt mycket, varför kan du inte bara komma tillbaks! Snälla torka alla tårar, snälla snälla! Du betydde allt och jag glömmer dig aldrig! Du är fortfarande viktig!!! <3